Prover leukemi

  • prover leukemi
  • Prover vid leukemi
  • Prover vid misstänkt leukemi
  • Leukemi

    Som vid blodtransfusion

    Både vid allogen och autolog transplantation ges stamcellerna till patienten på samma sätt som en blodtransfusion.

    Vid allogen transplantation kan det ske genast efter att stamcellerna har tagits från givaren.

    Vid autolog transplantation tas stamcellerna ut innan patienten genomgår den tuffa behandlingen.

    De förvaras sedan frysta medan cytostatika- eller strålbehandlingen pågår. När behandlingen är avslutad tinas stamcellerna och ges tillbaka till patienten.

    Fler kan transplanteras

    Tidigare har stamcellstransplantation framför allt utförts på yngre patienter. För äldre patienter är riskerna med behandlingen oftast så stora att de inte kan uppväga eventuella fördelar.

    På senare år har man dock börjat använda en mildare förbehandling vid allogen transplantation.

    Syftet är att minska komplikationerna och göra det möjligt för fler patienter att kunna transplanteras. Tanken är att det nya immunsystemet från donatorn ska angripa sjukdomen.

    Läs mer om stamcellstransplantation

    Hur vanligt är leukemi?

    Det upptäcks varje år cirka nya fall av leukemi i Sverige. Leukemi är något vanligare bland män än bland kvinnor.

    Kronisk leukemi drabbar framfö

  • prover leukemi
  • Akut lymfatisk leukemi (ALL)

    Granskad av: Martin Höglund, överläkare hematologisektionen, Akademiska Sjukhuset

    Fakta

    • För att upptäcka för ALL tas olika blodprover.
    • Vid behandling av ALL ges en kombination av olika läkemedel.
    • Varje år insjuknar omkring 50 personer i Sverige i vuxen ålder.

    Vad är akut lymfatisk leukemi (ALL)?

    ALL är en cancersjukdom som startar i en typ av omogna celler, lymfoblaster, som finns i benmärgen.

    Lymfoblaster är celler som ska utvecklas och bli lymfocyter, en sorts vita blodkroppar. De spelar en viktig roll i att skydda kroppen mot sjukdomar genom att producera antikroppar och attackera infekterade celler och tumörceller.

    ALL gör att antalet lymfobaster ökar markant men de som skapas när man drabbas av ALL utvecklas inte som de ska till lymfocyter. Istället samlas de här lymfoblasterna i benmärgen och blodet och trycker undan den normala blodbildningen.

    Det gör att den som har ALL kan få brist på blodkroppar, som röda och vita blodkroppar och trombocyter (blodplättar) vilket bland annat kan leda till att man blir trött, får infektioner och blöder lättare. 

    Symtom på akut lymfatisk leukemi (ALL)

    Vanliga symtom vid akut lymf

    Initial behandling

    Behandling ges alltid i enlighet med noggrant utarbetad protokoll, såsom löper ovan många månader, och innehåller kombinationer från följande läkemedel:

    1. Prednisolon / dexametason eller ytterligare steroid (t ex betametason)

    2. Vinkristin (Oncovin) 

    3. En antracyklin (eller liknande substans):

      1. Daunorubicin (Cerubidin), doxorubicin, idarubicin (Zavedos), amsakrin (Amekrin), mitoxantron

    4. Cyklofosfamid (Sendoxan) 

    5. Cytosin-arabinosid (ara-C) (Cytarabine) 

    6. Högdos metotrexat (Methotrexate, Emthexat) 

    7. Asparaginas (Oncaspar) alternativt Asparaginas (Erwinase)

    Val från specifikt behandlingsschema bestäms utifrån fenotyp (B-ALL/T-ALL), ålder samt riskbedömning, såsom bland annat inkluderar genetiska förändringar. nära Philadelphia-positiv ALL, d v s ifall hybridgenen BCR::ABL1 kan påvisas, kompletteras cytostatikabehandlingen med enstaka tyrosinkinas inhibitor, såsom imatinib.

    Många yngre fullvuxna personer med Philadelphia-negativ B- samt T-ALL (under cirka 45 år) behandlas enligt en europeiskt behandlingsprotokoll (ALLTogether01) samt ett nordiskt protokoll (NOPHO ALL ) ges tillsammans med dosjusteringar mot patienter mellan år

    CNS-profylax ges med upprepade intratekala injektioner av metotrexat, altern