Matspjälkning hur går det till
•
Matspjälkning
Matspjälkning (även digestion, samt matsmältning som inom fysikalisk fras är något missvisande dock likväl enstaka språkligt sett fullt rätt beteckning)[1][2] existerar nedbrytningen från föda mot former vilket kan tas upp från organismen. Hos däggdjur består detta nedbrytande av föda till mindre komponenter, vilket kan tas upp inom blodet. Nedbrytningen är huvudfunktionen i organsystemetmatspjälkningssystemet (matsmältningssystemet, digestionssystemet) som ofta används synonymt med mag- och tarmkanalen som utgör dess största del.
Maldigestion innebär reducerad matspjälkning inom tunntarmen, oftast på bas av bristande på vissa enzymer ifrån bukspottkörteln alternativt efter magoperationer.
Matspjälkning hos människan
[redigera | redigera wikitext]Maten sönderdelas från tänderna inom munnen, varigenom saliv utsöndras som bland annat innehåller enzymet amylas. Amylas katalyserar hydrolys, vilket är enstaka reaktion likt orsakar för att polymeren stärkelse bryts ner till enklare beståndsdelar - ogliosackarider. Den tuggade maten förs sedan via svalget, matstrupen (esofagus) och övre magmunnen mot magsäcken.
Saltsyra och pepsinogen utsöndras ur körtlar ifrån magsäcksslemhinnan. Den utsöndrade s
•
Matspjälkningen är ett komplicerat system. Det både samspelar med och påverkar &#; samt påverkas &#; av andra system i kroppen.
Matspjälkningen påverkas bl a av sinnesintryck. Det beror på att matspjälkningssystemet står i kontakt med det centrala nervsystemet. Till följd av detta kan både doften och smaken av mat aktivera matspjälkningssystemet. Även tanken på mat kan sätta igång delar av matspjälkningssystemet, så som utsöndringen av saliv, dvs “att det börjar vattnas i munnen”.
Matspjälkningen påverkas även till stor del av olika hormoner. Hormonerna reglerar bl a magsäckens tömningshastighet samt tillverkningen av de enzymer som behövs för att bryta ner maten. Även surhetsgraden i både magsäcken och tarmen påverkas av hormoner. En del hormoner påverkar även hur mycket man äter. Det här beror på att vissa hormonerna kan påverka både aptiten samt mättnadskänslan.
Även hur man mår när man äter påverkar matspjälkningen. Ett exempel på detta är att stress försämrar matspjälkningen. I nästa inlägg kommer du att få veta mer om varför och på vilket sätt stress påverkar matspjälkningen.
Det här inlägget ingår i Hälsodjungelns serie om matspjälkningens funktion och
•
Matspjälkningen: Från munnen till magen
Magsäcken har flera olika funktioner. Till att börja med är magsäcken ett matförråd. En full mage rymmer ungefär en liter, men när den är tom drar den ihop sig till halva den storleken.
Runt magsäcken sitter kraftiga muskler som bearbetar maten mekaniskt. De knådar och blandar maten till en smet.
Men vad händer kemiskt då?
Jo, magsäcken är den suraste platsen i vår kropp. pH-värdet är så lågt som två! Det är magsaften som gör det så surt, den innehåller saltsyra (HCl). Den sura miljön skyddar oss från infektioner, genom att många av de bakterier vi får i oss dör av syran.
I magsaften finns också ett enzym som klipper sönder proteiner. Det heter pepsin. För att skydda resten av kroppen från magsyran, så att vi inte fräts sönder inifrån, sitter en skyddande slemhinna på magens insida, om den skadas kan vi få magsår.