Sedvanlig vård
•
Testsida Louise
Bakgrund
Kan enstaka skräddarsydd intervention inom primärvården minska symtombörda, vårdkonsumtion, sjukskrivning samt förebygga smärta samt hypertoni bland individer tillsammans med ångestsjukdom?
Symtom vid ångest samt oro existerar vanliga samt kan bidra till reducerad hälsa samt försämrad livskvalitet. Ångestsjukdom existerar också kopplat till ökad förekomst från flera allvarliga medicinska tillåtelse såsom hjärt-kärlsjukdom, kronisk smärta, funktionell mag-tarmsjukdom och till tidig död. Sedvanlig behandling mot ångest inkluderar kognitiv beteendeterapi (KBT) och/eller farmakologisk behandling tillsammans med antidepressiva medicin (SSRI/SNRI). Dessa är dock förknippade tillsammans stigma, barriärer och andra nackdelar. mot exempel därför svarar ej nästan enstaka tredjedel från patienterna på farmakologisk behandling, delvis på bas av biverkningar och patientföljsamhet.
Vi vet för att livsstilsrelaterade faktorer som mot exempel kroppslig aktivitet, stress och kost har effekter på mental hälsa. dock, det behövs fler, kostnadseffektiva interventioner tillgängliga i primärvården för behandling av ångestsjukdom, både till att passa olika individers behov samt möjligheter samt för för att främja välbefinnande i vidare bemärkelse.
I denna
•
Rekommendation 1
Sedvanlig vård skall bestå av anamnes- och statustagning, bedömning, diagnossättning och behandling. En noggrann screening behövs för att utesluta allvarlig patologi. Grundläggande behandlingsåtgärder ska inkludera råd om god prognos, att upprätthålla lämplig fysisk aktivitet och att minimera sängläge
MOTIVERING:
Arbetsgruppen resonerar utifrån beprövad erfarenhet, att en noggrann screening för att utesluta allvarlig patologi. Anamnes- och statustagning, bedömning och diagnossättning är av vikt för val av behandling. Arbetsgruppen resonerar också utifrån beprövad erfarenhet att lämplig fysisk aktivitet troligen kan bidra till att upprätthålla patientens funktionsnivå samt ha positiva effekter på andra organsystem, psykiskt välbefinnande och det sociala livet. I vissa fall kan fysisk aktivitet tillfälligt förvärra smärta och symtom men det finns inga kända biverkningar.
Arbetsgruppen resonerar utifrån evidens som visar en statistisk signifikant fördel ti
•
Ny modell för palliativ verksamhet – integrerad hjärtsvikts- och palliativ vård i hemmet
Mål och syfte
Det övergripande målet med projektet Hjärtsvikt och Palliativa Programmet (HOPP-projektet) i Skellefteå är att utveckla, implementera och utvärdera en modell som integrerar specialiserad hjärtsvikt-och palliativ hemsjukvård till patienter med svår hjärtsvikt.
• Det primära syftet är att studera effekter på patienters symtomlindring, livskvalitet, aktiviteter i dagligt liv (ADL) och antal slutenvårdstillfällen. En hälsoekonomisk analys planeras. • Det sekundära syftet är att studera effekter på nivå av natriuretiska peptider i blodplasma. • Det tertiära syftet är att studera effekter på vårdkvalitet ur patientens och närståendes perspektiv samt närståendes upplevelse av belastning. Dessutom ingår att beskriva patienters, närståendes och professionella vårdares berättade erfarenheter av HOPP-projektet.
Metod
Design
En randomiserad kontrollerad studie med öppen utvärdering pågår. Patientens Perspektiv (KUPP) [22] och Caregiver Reaction Assesment (CRA) [23].
Urval
Analys
Kvantitativa data kommer att analyseras med beskrivande och jämförande statistik.
De utskrivna intervj