Animaliska fetter namn

För fett i människors och djurs kroppar, se fettvävnad.

För smörjmedel, se Smörjolja och smörjfett.

Fett är ett energigivande näringsämne, liksom protein och kolhydrater. Fett består framför allt av triglycerider, som i sin tur är uppbyggda av olika fettsyror. Fettsyrorna delas grovt in i mättade, enkelomättade och fleromättade fettsyror. De enkelomättade och fleromättade utgör tillsammans omättade fettsyror. Förutom triglycerider består fettet i maten av fosfolipider och kolesterol, som även kan bildas i kroppen.^[1]

I kroppen ingår fett i cellmembran och nervfibrer. Det används även som bränsle och lagras som framtida energiförråd i fettvävnader. Fett i kroppen fungerar även som ett skydd av de inre organen och har en värmeisolerande funktion i kroppen i form av underhudsfett.^[2]

Fett utvinns ur djur och växt-celler och därför skiljer man på vegetabiliska fetter (växt) och animaliska fetter (djur). Fett kan vara fast, halvfast eller flytande. Avgörande för fetters smältpunkt är dels de ingående fettsyrornas längd, dels hur stor del och i vilken grad de är mättade. Långa mättade fettsyror medför en högre smältpunkt och ett fett som är fast.

Fett i

•

Livsmedelskemi

Livsmedelskemi är studier av reaktioner vid hantering, lagring, processning^[1] och kemisk analys från livsmedel^[2], såsom kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer, mineralämnen samt vatten.

Kolhydrater

[redigera | redigera wikitext]

Kolhydraterna, likt är den viktigaste energikällan, byggs upp genom växternas fotosyntes var också syre avges. Kolhydraterna bildar cellväggarna i växterna. Till kolhydraterna räknas sötningsmedel, stärkelse samt cellulosa. Människor kan tillgodogöra sig dem två inledande medan cellulosa inte kunna användas inom människans matspjälkning. Idisslande djurarter har dem speciella enzymer som förmå bryta ned cellulosa mot enklare sockerarter och förmå därför nyttja cellulosans energi-innehåll.

Socker

[redigera | redigera wikitext]

Enkla sockerarter (Monosackarider)

[redigera | redigera wikitext]

Till dem enkla sockerarterna hör glukos (druvsocker), fruktos (fruktsocker) samt galaktos. dem har varenda formeln C₆H₁₂O₆. Vid förtäring tas druvsocker upp inom blodet utan att detta först behöver omvandlas inom kroppen. Detta gör för att den energi som finns kan användas i högre grad än om energi först behöver förbrukas till omvandling. från namnet förstår man för att d

•

Fett är en stor organisk molekyl. Fett består av alkoholen glycerol och olika fettsyror. Fett är alltså en ester. Alkoholen är alltid glycerol men fettsyrorna kan variera. Olika fettsyror ger olika typer av fett.

Bild: Oskar Uggla / UgglansNO ©

Fetter delas in utifrån dess kemiska struktur eller utifrån dess ursprung.

Kemisk indelning:

• Mättande fetter: fettsyrorna består av mättade kolväten, alltså fettsyror som endast har enkelbindningar.
• Enkelomättade fetter: det finns en dubbelbindning bland fettsyrorna.
• Fleromättade fetter: det finns två eller fler dubbelbindningar bland fettsyrorna.

Indelning beroende på ursprung

• Vegetabiliska fetter: de kommer från växtriket och de består huvudsakligen av omättade fetter.
• Animaliska fetter: de kommer från djurriket och är oftast fasta eftersom de innehåller en hög halt mättade fetter.

Bild: stevepb / Pixabay License

Enkelomättade och fleromättade fetter kallas gemensamt för omättade fetter. De är ofta flytande vid rumstemperatur. Mättade fetter är oftast fasta vid rumstemperatur.

Flytande fetter kan göras fasta genom reaktion med väte. Då blir fettsyrorna mättade. Det kallas för att härda fettet och gö