Romantiken tid

•

Romantiken

Romantiken var en mångskiftande idérörelse som uppstod vid slutet av talet till följd av förromantiken och nyklassicismen, och som varade till mitten av talet. Termen är mångtydig, nästan svepande, och det finns flera definitioner av den som står i konflikt, men det är allmänt accepterat att det uppstår en ny strömning där individens känslor fick större tyngd än förnuft, allmänna sanningar och sedan länge etablerade regler och normer.^[1] Som epok är romantiken framför allt relevant inom konst-, vetenskaps-, litteraturhistoria och filosofihistoria.

Romantiken uppstod som reaktion mot den förnuftstro, materialism och mekaniska världsbild som rådde inom kulturen under upplysningen. Till skillnad från upplysningen, som betonade förnuftet, hävdade romantikerna att det var känslan som var kärnan i tillvaron.^[2] Romantiken vände sig även mot klassicismens regler. Den återknöt till Platon och Plotinos, och vann anhängare bland mystiker och känslomänniskor. Studiet av själen och metafysiska spekulationer kombinerades med en ny syn på konstnären som ett skapande geni. Formerna, som varit strikt bundna och allmängiltiga, löstes upp och en större individualism tillä

•

Romantik er en periode, epoke, i europæisk kulturhistorie med højdepunkt i årene omkring og nogle årtier frem. Periodens udstrækning og betydning inden for den nationale litteratur kan være forskellig fra land til land.

Epoken har forvarsler fra ca. og efterslæt til langt op i t. afhængigt af forskellige kunstvidenskabers tradition.

Begreberne romantisk og romantik

Romantik er afledt af adjektivet romantisk, der oprindelig i t., anvendtes om noget mærkeligt og fremmedartet, noget, der var "som i romanerne" og altså ikke som i virkeligheden; hos Jean-Jacques Rousseau og andre brugtes det om steder og landskaber, der kalder på fantasien.

Herfra har ordene romantisk og romantik bevaret deres karakter af at pege hen på noget andet end det umiddelbart forhåndenværende, og de bruges derfor også om en særlig følelsesfylde, ofte forbundet med kærlighed og længsel, udtrykt i drøm og anelse hinsides det konkrete.

At de stadig anvendes således, skyldes så igen, at kunst fra den romantiske epoke har sat sig varige spor; romantikken har vist sig at være mere end blot en historisk epoke, snarere er den romantiske begrebsverden det grundlag, som både d

•

Romantiken – känslornas estetik

Kring tid inleds den kulturhistoriska epok som getts namnet Romantiken och innefattar filosofi, kultur och litteratur. Den uppstod bland annat som ett reaktion mot upplysningens fokus på förnuftet och betonade i stället känslan. vid litteraturens samt konstens zon föddes enstaka strävan försvunnen från klassicismen – ifrån antikens tidlösa ideal vändes blicken mot diktaren likt subjekt samt skapare från det unika.¹

Äventyret sågs liksom lockande samt en mer ädel livsväg än detta bekväma. detta estetiska ställdes framför detta nyttiga. Staden och särskilt industrialismen försmåddes och inom lyriken blev naturen något som är lyft eller höjt över omgivningen och betraktad som ett själens spegel. I den mån romantiken omfattade politiken var den inriktning vilket föreskrevs progressiv.

Även ifall romantiken vilket epok brukar ges enstaka början kring går detta att prata om förstadier. Ett sådant är den tyska Sturm und Drang-rörelsen under talet med diktare som Johann Wolfgang von Goethe vars brevroman Den unge Werthers lidande återspeglar rörelsens betoning på emotionell stormande hänförelse.

Sturm und Drang var inom sin tur påverkad Jean-Jacques Rousseau. Rousseaus starka pläderingar för lidelsen samt hans upphöjande från natur