Fågel enformigt läte
•
ERIK ROSENBERG
Sveriges fåglar ()
LARS SVENSSON
Fågelguiden ()
S i m ä n d e r
S i m ä n d e r
Gräsand
Gräsand
s i s s i s s i s s i s s
På vattnet landa de med ett plask, som i nattmörkret kan låta som fräset från en pannkaka, som vändes i laggen.
Gräsanddrakens läte är ett hest, viskande n ä p.
När drakarna på senhösten iklätt sig sin praktdräkt, låta de ofta höra sitt visselläte. De resa sig därvid hastigt upp ur vattnet, dra in halsen och trycka näbben mot bröstet, falla så tillbaka och utstöta samtidigt ett svagt p j y.
Honans är ett högljutt kväkande, som moduleras vid olika sinnesstämningar. Särskilt om hösten höras gräsandhonornas vittljudande
k v ä h k v äh k v ä k v ä.
Honans vanliga kväkande är ljudligt, ofta en eller ett par inledande betonade kväk, resten successivt svagare, &#;kväh-kväh-kvah-kva-k
•
Fågelläten och fågelsång i Sverige
Se även våra specifika guider till • fågelskådning • förbiflygande fåglar • hackspettar • grön- och gråsiska • ugglor • trastar • piplärkor • kungsfåglar • mesfåglar • kärrhökar • örnar • sparvhök/duvhök • vinterfåglar • fågelsång/fågelläten
Ett bra sätt att lära sig fågelsång och fågelläten är att lära sig dem i takt med att de dyker upp i landet om våren. Börja med övervintrarna, gå över till de tidigaste flyttfåglarna i takt med att de anländer och ta sedan sommarfåglarna när det är en kakafoni av ljud i markerna. Här under presenteras fåglarna i ungefär den ordning som de kan höras/ses i landet.
Annons
Talgoxe (Parus major, Great Tit)
Sång: Talgoxen må vara en av våra vanligaste fåglar, men sången kan variera så pass mycket att den kan lura även rutinerade skådare. Normalt sett består den av två toner som upprepas rytmiskt, klart och starkt, men de kan variera i både takt och antal. Exempelvis &#;ti-tu ti-tu ti-tu&#; eller &#;tititu, tititu, tititu&#;.
Andra läten: Ett eller flera &#;ting&#; och &#;si si ting&#; som lockläten.
Blåmes (Cyanistes caeruleus, Eurasian Blue Tit)
Sång: Har en kort sång med gansk
•
Fågelläte
Fågelläte är samlingsnamnet för varenda ljud såsom fåglar kunna åstadkomma. Främst avses dem ljud likt skapas tillsammans strupen, dock fåglar åstadkommer även andra mekaniska läten med exempelvis näbben samt vingarna. Exempelvis fungerar hackspettars rytmiska trummande som revirhävdande och enkelbeckasinen åstadkommer en vinande läte med hjälp av sina vingar då den störtdyker vid spelflykt.
Fåglars läten (som åstadkoms med strupen) delas in i olika kategorier likt sång, lockläte, varningsläte, skuggsång och tiggläte. De olika lätena används av fågeln vid olika tillfällen samt i olika perioder inom fågelns liv. Många arter har enstaka stor repertoar av fågelläten som ej bara innehåller olika visslande läten utan även stöt, brus samt vibrationer, medan andra arter är inom det närmaste stumma. Ordningen tättingar såsom ibland kallas för just sångfåglar besitter den största repertoaren läten.
Fåglars läten används bland annat på grund av att hävda revir, nära val från partner, till att varna, för igenkänning mellan individer och till att ge respons vid individer från samma art.
Anatomi
[redigera | redigera wikitext]Luftstrupen på fåglar delar sig nedtill inom två luftrör (bronker). inom luftstrupe